Jag älskar eldarna på Valborgsmässoafton, Walpurgis Nacht, som enligt traditionen är en häxornas och spådomens natt. Nu kommer skogsväsen fram ur mörkret och låter oss ta del av uråldrig visdom. Klarseendet fungerar knivskarpt och tredje ögat låter oss se framtiden i kulan bättre än annars. De tunna slöjorna mellan världarna ger oss inblick. Universums visdom och andlighet möter oss i natten.
Att vara klarseende nu och sitta vid en stor eld vid dammen känns magiskt. Särskilt som den avtagande månen fortfarande är stor. Det var ju fullmåne för 2 dagar sedan, så kraften finns fortfarande kvar och månen lyser ner på kristallkulan. Den är av bergkristall, gammal och mycket större än de man köper nu. Från min farmor som lärde mig spå i just den här kulan. Dröjer alltid ett tag att lära sig spå i nya kulor, så den här känns som en gammal pålitlig familjemedlem.
Så vad säger den nu om framtiden den kära kulan – till det återkommer jag i nästa inlägg den 30 april, sent på kvällen. Jag kommer att utnyttja skymningen till fullo med frågor och tyda kulans svar om framtidens kärlek, känslor, kontanter och eventuella konflikter. Skriver direkt när jag kommer in på kvällen.
Tills dess sänder jag ljus och kärlek!