Ibland blir man förvånad över allt som kan visa sig i spåkulan. Min farmors gamla kula i bergkristall som jag ärvt , den har visat de mest otroliga händelser och ting. Framtidsdrömmar som visat sig bli sanna, eller önskningar som försvunnit i rök och dimma i kulans bild. Ofta har jag tvivlat att bilden skulle kunna bli sann, men det blev den. Rätt ofta. Ett litet exempel bara…. när jag satt i min lägenhet i en sydeuropeisk storstad och fick upp bilden på ett litet torp i den svenska skogen.
Skrattade gott och tänkte “tokiga kula”, men i den underbara lilla stugan bor jag nu, lycklig och lugn med livet och skogens natur och väsen runt omkring mig. Det finns mycket som väntar på oss i framtiden, som vi kanske inte tänker på eller ens förstår idag. Livet gör omvägar ibland och lär oss förstå vad som är menat att bli vår väg. Det brukar bli rätt, så länge vi lyssnar på vår egen intuition, den “berömda” magkänslan vi får och inte grubblar för mycket..
Just i intuitionen, som styrs av vårt undermedvetna, sägs det kunna ligga århundraden av erfarenheter, som poppar upp när vi står inför oväntade situationer och funderar på vad vi ska göra. Lyssna inåt och utvärdera. Vid sådana tillfällen kan en spådom vara det rätta, för att öppna gamla dörrar eller välja nya vägar. Se aldrig spådomen som huggen i sten, vi själva har alltid möjligheten att justera genom nya beslut.
Med kärlek och positiva visioner