Favorittiden med kristallkulan är kort före soluppgången, när bilderna nästan “trillar” fram. Solen smyger sig genom tunna regnmoln och ger ett härligt sken genom diset. Trädtopparna släpper bara långsamt igenom ljuset. Alla färger är dämpade. Det är då bilderna kommer tydligare än annars. Därför är jag så förtjust i spådom med kristallkulan i tidiga morgontimmar.
Jag har ju min stora gamla bergkristallkula, men har nu även införskaffat en mycket mindre av ametist och dessa båda verkar “förstå och förstärka” varandra. Särskilt vid spådom om kärlek och familjelycka, där jag senaste tiden haft många frågor. Förståeligt när Venus nu går i retrograd, att längtan och frågor om svunnen kärlek dyker upp. Kommer hen tillbaka, tänker hen på mig? Varför blev det som det blev, har vi kanske en ny chans? Vart tog passionen vägen, den som bara försvann bland karriär och vardagsbestyr? Frågorna som dyker upp är många.
Även om den gamla kärleken inte rostar i minnet, men trots allt som var inte kommer tillbaka, kan det vara bra med en spådom eller vägledning om varför det hände. För att bli medveten om om gamla misstag för att inte upprepa dem. För att få insikt och hjälp att söka nya vägar, öppna nya dörrar. Om det nu är med spåkula, genom kortläsningar, runläggning eller något annat. Möjligheterna är många. Kanske dina egna energier berättar.
Med ljus och kärlek en tidig morgon