I dag är söndag och redan 4.de advent. Det har gått så snabbt i år, kanske på grund av den speciella situationen utan middagar med släkt och vänner. I morgon den 21 december kommer Vintersolståndet kl. 11.02.
Årets mörkaste natt och 21 dec. är också årets kortaste dag. Det är tidpunkten då solen står som lägst på himlen. Tidigare forskning pekar ut Vintersolståndet, som en skandinavisk högtid där övernaturliga makter hade fritt fram att ställa till jäkelskap. Låter ju rätt logiskt att mindre goda andar och väsen utnyttjar mörkret. I år känns det särskilt mörkt och “ondskefullt” utan snön. Det har också kallats Midvinterblot och firats som en föregångare till julen. Själv brukar jag tända en stor eld i trädgården för att fira Midvintern. Vem vill inte fira att dagarna blir längre!
Det känns som vi i Sverige knappt ser solen alls i december. Särskilt när det är så snöfattigt som i år. Förutom längst upp i norr förstås, där snön lyser upp. Många människor drabbas av vinterdepression, så tack ock lov blir det från i övermorgon lite, lite ljusare för varje dag. När det är så mörkt och solfattigt får vi dålig vitamin D produktion, så tillskott av det kan vara bra. Ljuset är oerhört viktigt för att vi ska må bra och bara vetskapen om att det nu blir ljusare för varje dag, det har en sorts indirekt positiv effekt, så att vi börjar producera lyckohormonet serotonin. Än så länge är det hett kaffe med en stor sked riven mörk choklad som gäller för lyckan. För själens ro tänder jag också några magiska ljus mot mörkrets makter. För treenigheten tar jag 3 levande ljus, ett blått för skydd, ett silver mot det destruktiva och ett lila för andlighet och mystik. Jag gör “Candle run”[som inom Hoodo], så de tre ljusen får brinna ned och byts mot nya 3 gånger.
Hjärtliga adventshälsningar från Laura…